Inte ens Harry hjälper

Jag ligger fortfarande i sängen. Klockan är över två. Känner mig äcklig och ful och jag skulle helst stanna här hela dagen. Om det hade varit en vanlig söndag, mitt i en vanlig helg, så hade jag fått panik. Men nu är det lov, och därför känner jag ingen panik. Det är okej.
    Ont i huvudet har jag också, och hostar. Orkar ingenting. Läste en sida i boken, men blev yr på en gång och det kändes som att bokstäverna flöt ihop med varandra. Hm,  känner en liten oro av att nyårsafton på onsdag ligger lite i riskzonen. Jag får köra på c-vitamin brus och magnecyl koffein. 

Det börjar typ redan bli mörkt ute, gud vad tragisk jag känner mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0