ge mig strepsil

Nu är jag less på det här. Femte morgonen i rad då jag vaknar upp med spikar i halsen och sus i öronen. Hur länge har det här tänkt hålla på? Jag hade inte direkt planerat mitt lov så här. Huvudet dunkar och har blivit alldeles svag i kroppen av att jag inte ätit så mycket som jag borde. Jag fryser konstant och går runt med tjocksockar och pappas enorma pälsmössa inomhus. Och sen dricker jag te. Har säkert druckit flera liter sammanlagt under de här dagarna.

Sen är jag helt ensam också. Iofs är det väl förstående nu när jag är sjuk, men när jag äntligen blir frisk kommer alla att ha farit bort. Och då menar jag verkligen alla. Daniel kommer iofs hem i morgonkväll efter att ha spelat match i östersund och sundsvall, och då ska jag busa med hans lillasyster och mysa med hans nyfödda lillebror. När jag blivit frisk alltså.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0