Jag vill till mina fastrar i Uppsala. Jag vill till Vera. Bort vill jag i alla fall,  och snart tror jag nog att jag rymmer. Just nu är Umeå bara piss. Kiss och bajs. Alla dagar ser likadana ut och det är ju ändå tråkigt. Skolan suger. Jag har tusen grejer jag måste göra innan fredag, då det är både matteprov och spanskaredovisning. Jag är fan på att hoppa av skolan.

Men ändå gör jag ingenting, jag pluggar inte matte eller spanska, trots att jag vet att jag måste göra det för att klara det. Jag ligger i sängen med en brännande laptop i knät. Väntar på att pappa ska komma och hämta mig. Väntar på middagen, väntar på att jag till slut ska ta fram matteboken ur väskan, väntar på att kvällen ska ta slut. Jag väntar på ljusare tider.

Nu kommer pappa, hejs